Mig själv i kvadrat (21) – Klar, tror jag

Målningen är nog klar nu. Det vill säga: Allt finns där som ska finnas där, och i samma stund tröttnar jag plötsligt på att pilla och dutta. Det som nyss var en liten njutning i sig (att lugnt lyssna på nyfunnen musik och i timmar sitta med minsta penseln och putta små oljiga färgstreck en kvarts milimeter åt än det ena än det andra hållet) känns bara fånigt och frustrerande. Målningen, säger den rastlösa delen av min hjärna, blir hur som helst inte oändligt mycket bättre bara för att jag sitter och duttar oändligt mycket längre. Jag har sagt vad jag ska säga. Och med ens är duken övergiven. Det finns både en lättnad och en tomhet i det.

Nyss hängde jag upp den på en tidigare tom vägg där den ska få torka. Bild kommer när färgen satt sig lite och ljuset är bättre. Då får ni också veta vad den heter.

Nu ska jag se om det fortfarande är någon sommar där ute.

Annonser
Det här inlägget postades i Tavlorna. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s