Köttigt störande målning lagom till jul

Alla har vi våra hjärtefrågor, som vi brinner och gärna agiterar för. Det är också lockande, när man anser sig ha sett ljuset, att peka och döma ut alla andra, där man sitter som en kung på sin egen höga häst. På det viset blir man också rätt odräglig.

Alla kan inte göra allting rätt, inte ens man själv (även om man gärna vill tro det) och egentligen borde man väl vara nöjd så länge alla gör sitt bästa, så mycket de orkar, eller i alla fall någonting annat än att cyniskt slå ut med armarna och låta världen falla samman.

Att jag nu ännu en gång förstör julstämningen (redan den första december) med ett blogginlägg om det vi äter, får ni alltså ta för vad det är (en av mina egna hjärtefrågor), men förhoppningsvis orkar ni samtidigt lyssna till varför jag tycker att just detta med att äta mindre kött är så självklart och angeläget, och varför jag alltså målat den här tavlan:

Bon appétit blogg

Bon Appétite
Olja på duk
(98 x 119 cm)

Målningen kom i själva verket till redan tidigt i våras och motivet hade jag tänkt på ännu mycket längre än så. Allt springer ur tanken på hur de flesta av oss i dag lever på ett sådant sätt vi aldrig behöver se köttbiten på vår tallrik som något som kommit ur kroppen på en levande varelse. Alltså är det också mycket lätt att blunda för hur köttet mådde innan det blev mat, eller vad uppfödningen faktiskt leder till, i ett vidare perspektiv.

Med målningen har jag velat minskat detta sköna avstånd till ett inte alls lika tillfredställande noll. Om vi på allvar hade insett vad det var vi åt, ja, kanske rent av hade kunnat se det i ögonen, och vi fullt ut kände till vad produktionen av köttet på vår tallrik orsakar, hade vi då fortfarande kunnat stoppa det i munnen?

Frågan hade kunnat gälla många andra varor än just kött. Men kött är tacksamt att peka på eftersom det skapar problem på så många sätt på en gång. Ja, när man läser vad den samlade forskningen säger, så inser man att det egentligen inte finns några särskilt rationella argument för att äta kött alls, i alla fall inte i den (på sitt sätt) imponerande utsträckning som (den rika) världen gör i dag.

Om vi benar upp det hela lite:

Industriellt producerat kött påskyndar klimatkrisen – köttproduktionen utgör en av de största källorna till utsläpp av växthusgaser. (Läs en av The Guardians många artiklar på ämnet här.)

Kött är oekonomiskt – att använda jordbruksmark för att föda upp kor istället för att odla grödor direkt till människor ger mycket mindre mat att fördela till jordens ökande befolkning. (Här sammanfattas en FN-rapport om saken.)

Kött är hälsovådligt – vi skulle få bättre hälsa och minska risken för att dö i vanliga sjukdomar om vi åt mindre kött än i dag, dessutom leder den trånga miljön i köttfabrikerna till att bakterier frodas och sprids både mellan djur och till människor, vilket förebyggs med stora mängder antibiotika, vilket på sikt leder till resistens hos bakterierna, vilket i sin tur ökar risken för att vi en dag står utan effektiva läkemedel när vi verkligen behöver dem. (SVT tar här de danska grisarna som exempel.) (Läs gärna också livsmedelsverkets uppdaterade råd kring köttätande.)

Kött är dyrt – fullvärdigt protein från bönor är faktiskt mycket billigare. (Jämför själv i butiken.)

Kött innebär ofta lidande och alltid död för själva djuren – en allt större och allt snabbare produktion av kött innebär fler djur per kvadratmeter och kortare livscykler, det vill säga sämre förhållanden, mer stress och mindre allmän hänsyn till djurens behov då de ännu är vid någorlunda liv. (Köp Jonathan Safran Foers Äta djur till dig själv i julklapp.)

Konsumtion av kött är alltså dåligt såväl för jorden och djuren som för dig själv och din hälsa. Strikt taget återstår då bara ett argument för att äta kött och det är att kött är gott. Detta har jag svårt att säga emot. Kött är gott. (Jag äter själv något vilt någon gång per år.) Men att förfäkta sin rätt att äta kött flera gånger varje dag enbart utifrån den subjektiva upplevelsen att kött är gott, är för mig lika tveksamt som att försvara sin rätt att slänga sopor i sjön med argumentet att det är enkelt, att stjäla en vas för att den är fin, eller att sparka på änder för att det är kul. Ibland måste man kunna se bortom sin egen kortsiktiga vinning.

Alla kan som sagt inte göra allting rätt, och rimligen kan man inte heller begära att den enskilda medborgaren själv ska orka bära alla kors som samhället och samvetet lägger på henne. Men ska man välja bara något enda att göra är det faktiskt, som jag ser det, ingen dum idé att skära ner så mycket som möjligt på köttet, oavsett om du väljer att göra det för din egen skull, för djuren eller för alla andra människor nu och i framtiden. (Energirådgivningen säger något liknande.)

Jul blir det ju faktiskt ändå (ta det som löfte eller hot). Och vad du än äter lär du hur som helst garanterat vara mätt som en gris, innan den här långa månaden är över.

Annonser
Det här inlägget postades i Åsikterna, Tavlorna. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s