Meta 3

Den sista fasen av skrivandet (det vill säga: den gång på gång ständigt återkommande sista fasen) är som att kamma igenom ett mycket långt och mycket tovigt hår där resterna av tidigare elaborerade frisyrer, hastiga flätor och bitar av tuggummi fortfarande trassalar samman trådarna. Framför kammen är en knutig härva av ull. Bakom den en blänkande mantel av naturligt böljande parallella strån.

I dag sätter jag kammen vid roten och börjar dra. Som vanligt med en bultande klump mellan lungorna. Om en vecka ungefär ska jag vara färdig.

Annonser
Det här inlägget postades i Debutromanen. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s