Kategoriarkiv: Debutromanen

Litterära sammanträffanden

Och för att sparka på hjärnan så att den vaknar ur sin sega dvala och går med på att återigen ta sig an manushögen, nu med redaktörens alla förnuftiga kommentarer inkilade bland raderna, famlar jag olustigt efter något på oläst-hyllan invid sängen och får tag … Läs mer

Publicerat i Böckerna, Debutromanen, Sambanden | Lämna en kommentar

Kretsen kring Villa Manilla

I kväll ska jag på middag. Jag har hört talas om detta. Bonniers återkommande tillställningar för sina författare har länge stått för mig som en symbol för allt det jag (ännu) inte fått tillhöra, men också – eftersom jag aldrig känt till de faktiska formerna för middagen … Läs mer

Publicerat i Böckerna, Branschen, Debutromanen | Lämna en kommentar

Meta 5

En roman är en gravhög. Eller rättare: det är en finslipad gravsten tronande på toppen av en gravhög. Den text som inslagen mellan två rektangulära pärmar (till formen faktiskt inte heller olik ett stycke graverad obsidian) slutligen står där färdig att läsa, gör det på en gigantisk kulle av olika djupt begravda, delvis redan förmultnade tankefoster. Den som … Läs mer

Publicerat i Debutromanen | Lämna en kommentar

Meta 5

Mitt emellan projekten breder rastlösheten ut sig. Jag hittar tillfälligt utlopp i små slarviga blyertsteckningar men tanken längtar nu egentligen mot nästa långsiktiga mål: Nästa större måleriprojekt och bortom det – nästa bok. Jag tror jag vet vad båda ska handla om nu. Att få … Läs mer

Publicerat i Debutromanen | Lämna en kommentar

Gör mig stolt, tack

Tidigt i morse arrangerade jag mitt ansikte till något som till nöds kunde kategoriseras som mänskligt utseende, tog hatten med mig och for till Färgfabriken för att få mitt författarporträtt taget av den trevliga och begåvade Sara Mac Key. Senast jag fotograferades av … Läs mer

Publicerat i Bilderna, Debutromanen | 1 kommentar

Meta 4

Att efter åratal av enträget slit och systematiska försakelser få sitt romanmanus antaget av förlag är naturligtvis väldigt roligt. Jag studsade upp och ner i ett par dagar. Men den huvudsakliga behållningen (och det visste jag redan på förhand) är att jag … Läs mer

Publicerat i Debutromanen | Lämna en kommentar

Meta 3

Den sista fasen av skrivandet (det vill säga: den gång på gång ständigt återkommande sista fasen) är som att kamma igenom ett mycket långt och mycket tovigt hår där resterna av tidigare elaborerade frisyrer, hastiga flätor och bitar av tuggummi fortfarande … Läs mer

Publicerat i Debutromanen | Lämna en kommentar