Kategoriarkiv: Vanvettet

Bläckfisken (12) – Mer litteratur till förklaring

Att måla är en enslig syssla. Därför håller jag gärna mig sällskap med någon slags bakgrundssorl. Musik kanske, eller radion. Förra veckan betade lyssnade jag mig exempelvis igenom SR:s radioföljetong av Lena Anderssons Egenmäktigt förfarnade. Ett mycket passande ackompanjemang, slog det mig efteråt. … Läs mer

Publicerat i Böckerna, Tavlorna, Vanvettet | Lämna en kommentar

Flit, feber och förfäran

Så vad jag jag gjort de senaste nio dagarna? Haft feber. Feber och en rent bisarr muskelvärk som fått benen att kännas som två klumpar av pirrande sprängdeg. Det har känts som om skelettet velat förskjuta köttet omkring sig, samtidigt … Läs mer

Publicerat i Missmodet, Tavlorna, Texterna, Vanvettet | Lämna en kommentar

Överhettning

Vaknar första morgonen på min två månader långa, kreativa ledighet, bakfull och febrig. Men min kropp vet vad den gör. Om jag de senaste veckorna tett mig som ett skenande ånglok, statt i en skakande vansinnesgalopp utmed tidens räls, ständigt … Läs mer

Publicerat i Friheten, Musiken, Sambanden, Vanvettet | Lämna en kommentar

En dåre till

Och när jag inför bussresan till mödernet i Dalom gör en sväng genom pocketshoppen kan jag efter allt jag läst på sistone knappast låta bli att köpa Beate Grimsruds En dåre fri och sedan låta den skölja genom hjärnan i … Läs mer

Publicerat i Böckerna, Det otyglade, Tiden, Vanvettet | Lämna en kommentar

Redan de gamla grekerna

Ur Platons Faidros, citerat från Ulf Olssons Jag blir galen: ”En tredje form av besatthet är det vansinne som kommer från muserna. Det griper tag i en späd och jungfrulig själ, väcker upp den till backisk yra i sånger och … Läs mer

Publicerat i Böckerna, Vanvettet | Lämna en kommentar

Äger man snille är det ok att vara galen

Läser Olof Lagercrantzs Dikten om livet på den andra sidan – en bok om Emanuel Swedenborg, och kontemplerar över Kellgrens känga (á 1787) mot den drömmande visionären: ”Man äger ej snille för det man är galen”. Det vill säga: Bara … Läs mer

Publicerat i Böckerna, Konsten, Sambanden, Vanvettet | Lämna en kommentar

Ensittaren

Och i en håla uppe bland bergen sitter en förvirrad man och pratar med solen och en samling snälla djur. Världen tycks för liten för hans tankar. Kanske är även hans eget huvud för litet. Ömsom störtar han mot höjden. … Läs mer

Publicerat i Böckerna, Vanvettet | Lämna en kommentar